Promenad
Idag har det väl inte hänt så jättemycket förutom att vi segat runt hos mina föräldrar. Sedan runt 12-snåret någongång hittade vi ut härifrån, tog pulkan och bagav oss vidare för att hitta den perfekta backen Milo skulle äga i.
Milo satt mest och garva medans jag fick springa lungorna varma medans Emma gång på gång halkade efter i spurten. Det hände att grabben föll av ordentligen och då hade jag förväntat mig tårar och motstånd för att lyckas sätta honom på pulkan igen. Men till min förvåning tyckte han mest att det va roligt så det underlättade ju en aning om man säger så. Med Milo har vi aldrig daltat, har han ramlat och blivit ledsen har vi aldrig gulligullat med honom. Ju oftare gör så, desto lättare har barnet att gråta och ska upp och grina i famnen. (Kalla mig elak och hård) men det gör bara Milo gott. Nu när han ramlar ropar vi BRAAVO sen får han resa sig själv, det är bättre att inse att det inte är farligt att ramla, det är bara att ställa sig upp och fortsätta ha roligt =) BRAAVOO KILLEN, UPP IGEEN!!!
Hoppas snön drar mig sig lite arbete till en fattig man! Morsan har snappat upp lite kontakter som jag kan dra nytta av och jag blev lagom glad när hon berättade lite smått om allting. Det tycks vända ändå trots allt!
Nej jag har länge funderat på att säga upp mig, men nu när jag tänker efter är jouranställning inte så dumt ändå. Jag vet med mig att det finns rääätt många anställda om jag har förstått det hela rätt, så om jag skulle säga nej någongång när det inte passar, eller tvärt om så är det väl inte hela världen? Jag vet inte, jag bryr mig inte så mycket om det heller. Anställd utan att jobba eller arbetslös gör mig inget, för jag vet att snart är det min tur!
Älsklingen har åkt hem nu, hon tog bussen till Vällingby där hennes kära mor hämtade upp henne. Saknar dig massvis, man känner verkligen hur något saknas. Du och Milo är allt jag behöver och det enda jag ber om att få ha! ♥ Nu sitter man här, Milo har precis ätit, jag är hungrig då jag inte åt något med all rätt eftersom jag avskyr den maten...
Milo blir kvar här en natt extra, superbra! :D
Blir att åka till Carro imorgon med Milo och hälsa på mami och bästavän =) <3
Har problem med att logga in på msn, jag blir galen! Har sökt efter svar på felkoden jag får ifrån inloggningsmeddelandet på google men det är mest krångliga saker eller alternativ jag redan har gett mig på men trots det utan framgång. Hade såhär förut om jag minns rätt men jag har svårt att komma på hur jag löste det eller om jag ens gjorde det. Jag tror att jag skickade ett meddelande till suporten sen var det löst. Men jag kan fan ha fel... aja vi får se, tiden kommer väl att avgöra hur det blir!
Dags för ugnspannkaka, Emma som ska få pizza den lilla räven -.-'
Nej nu hörs vi sen BLESS!!
Emma Olander & Milo Hellgren Strömberg, mitt liv nu och föralltid! ♥♥♥
Skönt!
Varit ute med Milo, Emma, Simon och Emilio ett antal timmar idag, skitskönt! Inte så jättekallt då jag hade förberett mig på att bli tvungen att göra allt för att överleva kylan med långkalsonger, min tjockare kofta och vanliga svarta tunna fingervantar. Först skulle vi möta Simon vilket vi gjorde efter att vi fått stå och vänta på honom vid Ullvide ett tag, men som planerat kom han där lunkande och vi begav oss iväg mot Grimsta för att hämta upp Emilio. Vi stegade mot Vällingby och landande vid grötfatet där grabbarna kunde leka av sig medans vi stod och halvfrös och tittade på. Något jag stör mig på är att inte lyckas "tvinga" på Milo sina handskar vid behov... Vad ska man behöva hota med för att han ska förstå? Handskar är det absolut ENDA jag INTE kan styra över och jag blir tokig när han inte gör som jag säger! Sätter man på dom, ryker dom av innan man ens hunnit titta bort efter att man lyckats få på dom. gaaahhh!!
Hur som helst har vi haft en trevlig stund utomhus och på hemvägen tog vi tillfället i akt och köpte 1 1/2 liter julmust för 7 kr på Coop Extra, sedan övervägde vi om vi skulle traska hem, eller ta bussen. I och med att Emma hade värk i fötterna för att hon hade dåliga skor så tog vi bussen och hem kom vi till färdig middag. Milo åt hyffsat medans jag åt mer än vad jag egentligen hade behövt men det är sånt som händer!
Nu vet bara gudarna vad som händer, sitter i soffan och glor på 2 and a half men. Vi får se vad kvällen har att erbjuda!
På återseende!
Utgång!
Milo kom igårkväll runt 7-tiden lagom till middagen. Han blev så glad när han fick syn på mig att han kastade sig mot mig, blev helt överlycklig! :D Tycker tiden går så fort när han kommer, det blir tråkigt eftersom det känns som att man knappt hinner göra något med honom. Varannan helg har tidigare känts för lite, men nu känns det som att det är helt åt helvete för lite tid för att få vara med honom. Det är så kul nu, har alltid velat ha en liten pratig kille runt mig och längtade som fan efter det när han var mindre och nu är det så! Dock att jag va så ivrig med att han skulle lära sig gå och springa skulle jag vilja ta tillbaka. Saknar tiden närhan bara låg och va mysig hela tiden, nu är det däremot full rulle all vaken tid haha! Men det är kul, han delar med sig av posetiv energi, jag antar att det hör till!
Vaknade lite senare än Milo idag, hade sömnbesvär inatt och höll på att bli galen och slita av mig skinnet. Det va kallt, samtidigt som det va varmt. Det kliade över hela kroppen och jag höll på att bli galen. Jag får sådär när jag är stressad, det va ett tag sen sist jag hade så dock, hade grova problem med det för dryga 2 år sen men men...
Milo vaknade som sagt tidigare än mig och Emma (som blev över här inatt) och hade tagit av sig blöjan och lagt ner den i toaletten hahahaha helt underbart! Nu sitter jag vid köksbordet och har tagit tillfället i akt och bloggat av mig lite. Emma sitter mitt emot mig och Milo ränner omkring från rum till rum och förmedlar budskap på hans vis.
Potatisbullar är i ugnen och efter att jag tvingat i grabben lite mat drar vi allesammans på äventyr utåt och träffar Simon och Emilio för lite äventyr i parken!
- Kläder efter väder, så nu kommer man se ut som michelingubben själv. Fy!!
Måste också berätta att jag har inte jobbat en enda förbannad timme sen jag blev anställd i Dec. Trodde turen skulle vända med lite arbete framåt, men varför ska det alltid kännas som att någon vill straffa mig? Högre makter? hmm...
Kan väl klämma in här också att jag har musikshitt på gång också så har man fått det sagt också...
Har postat upp en liten samling av kommande låtar på youtube som jag spelat in som tester för att få höra lite mer gundläggande hur det på ett ungefär kommer låta när det är klart.(det är dock en bråkdel av material som ligger i väntan på inspelning) Jag gör alltid så, sen sitter jag och lyssnar sönder testet för att få en bredare bild på vad man kan göra runt om acapellan. Har gjort så sålänge jag kan minnas, men på äldre dar har jag lyckats tråka ut mig själv så jag tvekar på släppet...
Nu ska jag lägga detta åt sidan för ett tag, maten är klar och Milo SKA äta, det pappa säger är lag!
BLESS yaao!
